Pluppidupp

...Fanns det en liten flicka som visste varken in eller ut. Hon gick i högstadiet och undrade om livet alltid skulle vara såsom det var just då.

 Nu sitter jag och tänker på allt det där gamla som mitt minne börjar sudda ut. Den där perioden i mitt liv då det inte hände så mycket, allting bara flöt på. Vissa dagar mådde jag bra ändå och vissa dagar förstod jag verkligen inte varför just jag var tvungen att ta mig ur sängen och göra något i mitt meningslösa liv. Dem här bilderna är från 2005 och 2006, äldre bilder än så har jag inte på min dator. Jag minns att det var en fin tid på det sättet att jag lärde känna två enastående människor, Moa och Elin. Sen minns jag att jag och Anna hade himlans kul ihop. Folk förändras, ja folk förändras verkligen med tiden. Det har jag också gjort lite så där finurligt och smygande, som allt annat. Jag snackade mer skit, var mer olycklig, mer osäker och sen var jag blygare. Jag tränade och gjorde allt efter rutiner, ja mitt liv var en jävla stor rutin faktiskt. Idag är jag så mycket gladare och säkrare i mig själv, även om jag fortfarande är blyg och lite frånvarande ibland, vissa saker förändras väl aldrig. För såväl då som nu är jag Cissi och det kan ingen ändra på. Puss