Pluppidupp

Ju mer jag tänker på det desto mer inser jag hur stor förändringen är och jag gillar det inte, tvärtom. Att man kan ändras på alla håll och kanter, att gå ifrån det man en gång var och glömma bort vem man var. Jag blir ledsen i hjärtat när jag inser vad jag förlorat och hoppet om att få tillbaka det jag förlorat är inte på topp. På ett sätt önskar jag att allt var som förut, men ändå inte. Vi kanske har gått om varandra, pusselbitar som vi är kanske vi inte passar, kanske har vi aldrig passat, men jag har ändå gillat helheten, för vi är ju båda två finfina pusselbitar som bara inte ligger bredvid varandra i pusslet längre. Jag har tappat min flumvän och det är faktiskt oersättligt. Och idag är en sån dag då jag sörjer det. ♥