Vi är förlorade, vi två
Den här har Moa gjort och det ska hon ha all cred i världen för.
Jag är i alla fall väldigt medverkande.
Den är till Amanda och orka att vi höjde presentångesten ännu mer nu...
Och sen är vi skickliga till max som kan bli fulla av youtube-klipp. Slå det du!
Tack för lite lycka i all ångest.
Lite hälsningar från snölandet
Åh jag gillar snökaos, bara jag slipper gå ut i den. Jag önskar att jag kunde få spara lite av den fina snön i en glasburk bredvid mina sandburkar och så kunde jag kolla på den dem där regniga dystra dagarna och tänka tillbaka på när det var fullt med snö utanför mitt fönster. 
Så här rolig såg jag ut en annan vinter för en massa år sen, tror den är typ 3 år gammal eller nåt. Höh!
Lite snö har vi fått också.
Kusiner är något jag tycker mycket om. Detta är en kusin som heter Emelie hon. Hon är fin som få. Sen har jag Solna-kusiner som är ganska galna, men söta. Och Värmdö-kusiner som är små och gulliga. Även Linköpingskusiner som Emelie då bl.a. är. Och Köpenhamnskusiner som är tuffa och överduktiga på att spela piano och Guitar Hero. Solna och Köpenhamnskusinerna har jag träffat denna helg, i Köpenhamn. Det var ganska glatt och danskt, vädligt danskt.Och jag fattade inte ettt ord danska, pinsamt! Förresten ska jag se till att hänga mer i Köpis, för det är tufft där och jag känner att jag har sett aldeles för lite av det tuffa ställena. Plupp!
Jag somnar så lätt på dagarna och så svårt på kvällarna
Jag skriver om allt
för att veta att jag finns
minns mer än jag borde
hela livet blir en film
Skinnflådd spådd att rita upp
en genväg härifrån
son till en revolutionär
född via mikrofon
Jag föddes bland galenskap
när jorden än var rund
fick min första dos av tårgas
när jag öppnade min mun
Hand i hand med min mamma
och en lunga kvar i byn
Vilken syn
alla tonerna som bara tappades ur skyn
Jag skriver om sånt som gör ont
om sånt som känns
om en far en mor en vän
om allting som har hänt
allting som bränns
Skriver saker som jag
kanske inte borde
det finns en längtan till allting
som kan rymmas bakom orden
Det finns en vilja
om att bara låta allt vara förbi
Förbli sig själv
och sen låta resten bli poesi
En melodi sedan länge glömd
vill minnas den igen
Snälla sjung Snälla sjung
Det vi sjöng för längesen
Vi gör det här för att vi måste heter denna låt av Navid Modiri & Gudarna. Ibland tycker jag dem är bra. Och Blythe-dockor är förörvrigt lite av det bästa jag vet nu, jag ska bli en sån när jag blir stor. ♥
Så det kan gå när man tittar på Hotel Rwanda
Idag grät jag tårar i skolan.
Och jag tänkte på hur jag skulle kunna fixa allt
Men det kan jag inte, hur mycket jag än vill
Världen är för stor för att jag ska kunna fixa den
Och den stora frågan är
Hur mycket vågar man satsa?
Sitt liv för att rädda några barnhemsbarn eller något likande?
Det är så svårt, så svårt
jag önskar att jag hade lite odödlighet i mig
Så jag kunde fixa världen♥
Vous êtes trop jolie pour moi
♥ Pluppilou ♥
Det har tillkommit en plupp till pluppklanen. Hon skriver dikter och lyssnar på smörig musik. Hon har ett namn också, Pluppilou! Godnatt världen♥
Allting kommer väl ändå bara leda till nåt
Följer dig hem
tar den långa vägen så jag får känna mer av din lukt
En kort paus
utanför statoilmacken vi köper folköl 3,5
det kommer bara leda till nåt ont ändå
det kommer bara leda till nåt ont ändå
Jag är rädd för du ser för bra ut i svart svart lugg och blå anorak
Den där skogen gör nånting med mig jag blir alldeles för ärlig säger
kyss mig inte det kommer bara leda till nåt ont ändå
det kommer bara leda till nåt ont ändå
Det är kallt
du får låna min halsduk du går så misstänkt nära mig
Du har missförstått
jag är inte värd det här jag har ingenting som du vill ha
det kommer bara leda till nåt ont ändå
det kommer bara leda till nåt ont ändå
kyss mig inte det kommer bara leda till nåt ont ändå
kyss mig inte det kommer bara leda till nåt ont ändå
Du kysste mig nyss det kommer bara leda till nåt ont
Säkert! är nog lite av det bästa jag vet. Nu är jag sur på livet. Men jag tror att jag kan fixa det, det måste jag. Frågan är bara när. Och jag undrar varför vi inte blev vän med pojken med Säkert-tröja och coola glasögonen i somras? Och så tänker jag på i princip allt annat som går att tänka på. Jag satt ute på min balkong igår och drack te, det är såna dagar jag önskar att jag rökte, skulle varit bra då. Idag drack jag varm choklad, jag är nog den bästa i världen på att tröstäta, det hemska är bara att allt smakar precis lika tråkigt och grått som man känner sig. Sen tänker jag på hur fint det skulle vara att översätta Coldplays Fix you till svenska, det ska jag nog göra någon dag.
In the heaven of cupcakes
Någon sorts extas
Jag köper böcker som får vänta lite till. Någon sorts extas hette den senaste. Och idag åkte jag buss med söta barn, dem tryckte sig som vanligt ihop två på ett säte och så tittade dem på mig som att hag var en utomjording, eller lite snällare blickar kanske. Det finaste som finns är döva barn, dem pratar inte med munnen, så inget oväsen. Jag träffade på några på tunnelbanan i New York förr förra våren. Dem log och skrattade och tittade på mig och sen pussade dem på varandra, särskilt den ene. Det var två pojkar om jag minns rätt, den ena hade kolsvart krulligt hår som var lite av det finaste jag sett.
Nu blir jag lite trött på att fröken favoritblogg skriver inlägg som jag hade tänkt skriva innan henne, mu! Om jag slutar läsa hennes blogg kan man ju i alla fall inte påstå att jag härmar henne, fast det skulle jag och andra sidan inte klara av:P Och idag ska jag baka Cupcakes om allt blir som det ska. Kopp!
Fyrkantig tändsticka med kolosalt trassliga hjärtslag
Ett annat sätt att se på det
"Osammanhängande lite diffusa funderingar med nostalgiska bildspel i bakgrunden"
sa Oskar om min blogg, hahaha. Men ändå läser han den, så jag tar det inte så hårt, för om man tog alla hans ord bokstavligt skulle man bryta ner sig själv ; ) Tack och hej alla muffinsar!
And if I'd fall would you pick me up?
Jag tänker på små små detaljer, som handtag i guld och sönderbitna naglar. Jag tänker på guldfiskar jag sett och hur jag tänkt att jag var som dem. På såpbubblor som gått sönder, på allt annat som har gått sönder och försvunnit. På visaren på klockan som slår så argt och snabbt och får mig att inse att tiden är kort och att en blå bil eller en för hög bro kan råka göra det ännu kortare och plötsligt avsluta allt som är halvt.
Borde man vänta med sånt man vill göra eller tänka på hur mycket man skulle dö inombords om det inte blivit gjort för att tiden inte räckte till lika bra som man trott?
Men tänk om man började tänka att livet kunde ta slut imorn, skulle inte allt kunna bli så himla fel då? Allt kanske skulle ta slut och man skulle sitta där i 100 år till och önskat att man inte varit så dum och impulsiv?
Jag tänkte om jag skulle fly och inte berätta för någon. Komma tillbaka en vecka senare, inte säga nånting. Jag gillar flykten tror jag. Eller resan, att vara på väg någonstans. Jag tänkte jag skulle sätta mig på en buss och se vart jag hamnade.
Oh hello life!
Why didn't I just want you back when I had you, back when I had you?
Why do I want you now that I can't have you?
Why didn't I just want you back when I had you, back when I had you?
Why do I want you now that I can't have you?
Why didn't I just want you back when I had you, back when I had you?
- I-rony med Sophia Somajo
Idag lyssnar jag på dålig musik i överflöd och har pratat i telefon i lite väl många timmar. Har gått runt i pyjamas hela dagen och tänkt och pratat av mig på Anna och Elin om allt som snurrat runt. Jag känner mig mer förrvirrad än någonsin. Jag sitter och
