Att försöka tro på att lyckligheter faktiskt finns på riktigt



Jag önskar att jag kunde rädda alla förlorade, allt förlorat.
Sätta plåster på deras pannor och säga att allt skulle ordna sig.
Att det bara var att säga "gråt så går det över" och att det funkade.
Men förlorad är du ju inte, bara lite tillfälligt i så fall.
Men om man lever i vi säger 70 år, då kommer man för tusan inte alltid må dåligt.
Det kommer bli bra och bättre för det måste det.
Och om det inte blir bra av sig själv får man väl typ byta liv.
Flytta till Hässleholm och börja prata snygg skånska,.
Flytta till Indien, till en liten pluttig by där depressioner inte existerar.
Eller bara göra tillfälliga saker.
Äta sig lycklig.
Dansa sig bort från denna planet.
Skriva en bok.
Åka tåg är också en bra medicin skulle jag nog få påstå.
Eller bara småsaker som att skriva långa listor på glada saker.
Komma på fina ord och bygga ihop dem till meningar.
Pyssla så mycket att man får blåsor på fingrarna.
Eller bara glömma sitt eget liv lite och läsa böcker och ta en liten paus från verkligheten.
Eller att göra någon annan glad kan också funka.
Och prata av sig, gråta av sig, psykbryta av sig.
Göra nåt oväntat, nåt bra och lite konstigt så där.

Det kommer vara mörkt och dystert ett ganska långt tag till. Men det är bara att hålla ut, för sen kommer tiden då blommorna slår ut och solen helt plötsligt värmer och mörkret gömmer sig allt mer ofta. Och sen kommer det ännu bättre dagar då skolan är utbytt mot sommarlov. Och sommaren känns som att den skulle kunna bli typ hur bra som helst om den blir som planerat. Tänk på det istället för att kolla ut genom fönstret, det tjänar inget till.


Cap pas cap

Jag vet en som jag tycker är så bra så bra. Han heter Guillaume Canet och är så himla söt, och pratar fin franska och engelska för den delen också ibland. Såna där filmer som jag gillar som The Beach, Tillsammans är man mindre ensam och Love me if you dare är han med i och förtrollar mig lite sådär lagom. Han påminner mig väldigt mycket om Patrick Dempsey också. Så jag tycker ni ska sluta förälska er i tråkiga gubbar som typ Brad Pitt och förlova er i drömmar med pojken med det fina leendet. ♥


Tillsammans är man mindre ensam

Love me if you dare

The beach

When the sun goes down

Vad vill jag egentligen?


Sånt där som kändes bra att skriva just exakt nu

Jag dricker ett himla otroligt gott té, som smakar jul. Jag brukar sticka ner näsan i burken ibland och glömma allt för en sekund. Det luktar verkligen fruktansvärt gott!

Jag återvände till skolan idag för lite små lektioner och långa raster med lekar utöver dem vanliga, vi lekte framförallt hjärt- och lungräddning typ. Att gå på Globala är minst sagt utöver det normala, särskilt om man umgås för mycket med ett visst Märsta-gäng. Vad skulle man göra utan dem, kan man ju fråga sig.

Jag är lite opepp på sånt jag måste göra och lite mer... ja åt hållet att göra IQ-befriade saker. På lördag ska jag i alla fall träffa Yasmin, det skulle kunna bli ganska mycket vad jag behöver, vi får se.

Men nu känner jag mest för att skrika det vanliga lite sådär överhögt på onödigt överdriven göteborgska;

Carpe diem! Jag tänkte tatuera mig, på underarmen!

Muhu!!

Och förresten lyckades jag göra det mest blåsta man kan göra för TREDJE GÅNGEN idag. Ni vet när man går igenom spärren på väg ner till tunnelbanan och får för sig att man är på väg ut och tror att spärren ska skjutas automatiskt, men den hugger tag i dig för du ju inte komma igenom utan kort. Varje gång jag gör det här blir jag lika arg och förvirrad, jag tänker att den måste vara trasig och är på väg till nästa när jag kommer på att man måste använda sitt lilla kära busskort. Sen gör jag ännu oftare tvärtom, att jag tar upp kortet när jag ska gå ut ur spärrarna. Orka vara så förvirrad!!
Men sen blir jag ju lite glad när jag ser att jag inte är mest förvirrad, i somras träffade jag och Mo på några killar som frenetiskt drog sina bussremsor genom där man ska dra kortet och dem fattade verkligen inte varför det inte funkade, haha bäst var dem!

Hejsidåsi!



Klagomålerier

Halsont, öronont, sväljont, gäspont, sjukont. Jag är så bra på att klaga! Idag har jag sett på julkalendrar och sovit.

Måndagssaker

Jag har klippt lugg och nu dricker jag julté och tittar på för mycket Youtube-klipp.
Bland annat tittar jag på det här, det gör mig lycklig.


Plupp!

Sånt där som jag vill ha under granen tänkte jag

Ett kalejdoskop


Filmer som t.ex.  Pete's dragon

 
eller Factory Girl



En Holga-kamera skulle nog göra göra livet lite roligare och bättre




 fler mumin-koppar


Kak-burk från UO

Te-kopp från UO


Hjärtbakmått från UO som har dem Cup-mått, väldigt bra att ha om man vill baka

Och nån trevligt liten kokbok med recept på fina kakor som smakar

Sen skulle jag förstås aldrig tack nej till en söt liten Blythe-docka.
 



Tack på förhand jultomten!♥ (och flickr och UO för fina bilder)

Och jag var 17 år, 17 år i staden där jag växte upp

Helgen vecka 49 skulle kunna sammanfattas såhär:

Fredagen var överaskningsfirande av fröken Anna. Ingen present fick hon av elaka Ciss heller... Lite okänt folk som verkade trevliga och var trevliga. Vi spelade faktiskt Laserdome lite och sen åt vi indiskt och jag satt och analyserade varje tugga. Gott var det och jag delade en tallrik med en annan från vegeterian-planeten. Sen fick Anna en tårta som var fin. Men oturligt nog var hon allergisk, hur typiskt är inte det? Ack ack. Sen försvann alla förutom Sofia-människorna och vi invarderade Josses lilla(skoja!) hem. Älska att jag och Jenni var så radarpar som vanligt! Sen hem och somna sött. Vakna av att kusinen min var på väg. Sen kom hon och vi bosatte oss på Urban Outfitters i sisådär två timmar känns det som. Jag drömde mig bort och började skriva en önskelista i huvet. Sen köpte vi gott jul-té och godis. Sen kom Moa för julfika och lite Rock band och se på lite Greveholm. Hann inte se hela på långa vägar tyvärr. Sen lyssnade vi på bästbästaste Veronica Maggio och fick låten 17 år på hjärnan. Sen på natten blåste Emelie, min kusino såpbubblor utöver Stockholm. I alla storlekar och det lyste upp i mörkret, nej juste det var min blixt som gjorde. Sen sov vi tills det blev ljust och dag. Och sen bakade vi fina muffinsar/cupcakes-liknande skapelser. Sen åkte hon hem till sig. Och jag letade igenom halva Stockholm efter tomtebloss, utan att hitta några. Fast hemma hittade jag några sen. Och då gjorde jag lite foto-uppgift och sen kom vi till nuet. Slut!






Tack och hej!♥

Blue nails on a thursday

Jag önskar att mina föräldrar förstod mina önskelistor bättre. Vad jag menade när jag skrev fina underbara böcker, vad jag menade när jag skrev söt kjol eller vad jag menade när jag skrev bra filmer. Att jag skulle slippa skriva köp den boken och den filmen, för då förstör man allt, man vet precis precis vad man kan tänkas få typ. Än så länge har jag inte kommit på så mycket att önska mig. Kanske skivor, böcker, filmer, pengar, tapet, foton och ett kaleidoskåp. Och hemmagjorda saker med kreativt tänk inblandat, med andra ord typ julklappar från Moa eller nåt i den stilen, det skulle inte sitta fel:P.

Och förresten måste jag också beklaga mig, för jag har så himla himla ont i halsen och örat, fast bara högra delen av halsen och bara högra örat. Men jag tänker inte på några villkor låta mig själv bli sjuk. Jag har inte tid med såna dumheter som att sova och huttra under något täcke och behöva äta pencillin.

Nu ska jag först göra en skolgrejs och sen ska jag leta fram nån Färdlektyr, jag känner mig väldigt glad på sånt just nu. Noveller kan ju vara så oförutsägbara, hemska, lyckliga och glada. Plupps!♥



Såpbubblor



Jag har tänkt mycket på såpbubblor idag
 och sett massa fina bilder på dem i olika storlekar på Flickr
 och blivit arg för att dem var för fina för att vara sanna.
Dem två senaste bilderna är från i lördags hos Oskar, då blåste fina typer ett par bubblor var.
Sen försvann dem och det var inte lika glatt.
Tack vet jag såpbubblor!♥

Ut springer du iväg med mig, ja hör du hur dem sjunger?


Och vem hade kunnat ana att det skulle falla stora droppar på mitt huvud just idag?
Åh sånt regn kan man väl inte annat än älska!

Och jag skulle kunna kalla den för Strösselbaren

Jag tänkte jag skulle hoppa av skolan och öppna en liten strösselaffär, hur värt vore inte det?♥


Julen får vänta lite tror jag

Idag är det första December, hur fint är inte det på en skala?
Jag har tittat på julkalendern och hittat en fin julkalender som jag ska följa, den heter http://stjarnfallochvinterkyssar.blogspot.com/ .
Sen har jag ätit en god lussebulle också, en lite godare som inte är torr och full med russin utan istället tom på russin och full med
mandelbitar, socker och kanel. Jag önskar att jag kunde få leva och få ha julmys varje dag i denna månad. Snart är det väl i alla fall ganska
 slut med skolsaker hoppas jag.



Såhär juligt var det när jag var i på Tivolis julmarknad förra helgen

RSS 2.0